Skip to Main Content Mälardalens högskola | Mälardalens högskola





Metoddoktorn - vägledning för uppsatser och PM i företagsekonomi

Att granska en utredning

Det finns många olika sätt att granska och bedöma en utredning/ett examensarbete på. Vi vill förstås försöka underlätta detta moment för dig och har därför tagit fram nedanstående checklista med råd om vad du bör fokusera på.

Utgångspunkter

Det är viktigt att granskningen, oppositionen och den efterföljande diskussionen blir effektiv, d.v.s. att alla inblandade parter lär sig något. Det som tas upp nedan bör du se som råd -- inte som en checklista som du måste följa, punkt för punkt. Kursen du går har därtill sannolikt instruktioner för förfarandet vid granskning och opposition, vilka du naturligtvis bör läsa innan du sätter igång. Betrakta därför nedanstående råd som ett komplement till sådana instruktioner.

Tre kvalitetskrav

Utredningsarbete och granskning bör uppfylla tre grundläggande kvalitetskrav :
  • Intressant: Lär jag mig (och en ev. uppdragsgivare sig) något viktigt?
  • Pålitlig: Håller resonemangen?
  • Begriplig: Förstår jag?

Granskningen

Vid en systematisk granskning av utredningen kan du med fördel fokusera på punkterna nedan. Resultatet av dessa punkter kan du sedan redogöra för vid oppositionstillfället. Anteckna därför gärna de punker du går igenom, och vad du kommer fram till, vilket sedan kan ligga till grund för en ev. oppositionsrapport.

 

En första översiktlig granskning
Börja med att läsa igenom utredningen snabbt en första gång. Begriper du vad den handlar om? Är språket klart och tydligt? Passar det för målgruppen ? Ofta kan det vara lämpligt att sedan fokusera på brister i utredningen -- t.ex. låg svarsfrekvens, bristande slutsatser eller teorianknytning. Övergå sedan efter denna översiktliga granskning till en mer ingående och systematisk granskning enligt nedanstående punkter.
 
Kontroll av akribi (noggrannhet) och formalia
  • Ger hela utformningen intryck av att vara genomarbetad och fri från slarv?
  • Se på innehållsförteckningen. Är den klar och tydlig och innehåller den alla delar som läsaren behöver? Finns alla tabeller, bilagor och illustrationer listade?
  • Gå igenom noter och hänvisningar, käll- och litteraturlistan. Finns noternas källor och litteratur i käll- och litteraturförteckningen? Är noterna rätt placerade? Är allt som bör notas notat? Ser käll- och litteraturförteckningen ut som den ska?
 
Kontroll av utredningens innehåll
  • Är titeln informativ och fångar den läsarens intresse?
  • Finns det en klar och intressant poäng ? Är den så tidigt placerad att läsaren upptäcker den?
  • Om utredningen har en uppdragsgivare  har dennes problem  beskrivits? Vad ska uppsatsen lösa? Varför?
  • Ger hela utredningen ett intryck av kompetens? Verkar utredaren tänka självständigt? 
  • Har utredaren motiverat sin poäng/sitt undersökningsproblem på ett relevant sätt? Om utredaren har formulerat delfrågor (-hypoteser), fundera om de är i samklang med huvudfrågan och därmed relevanta för undersökningen.
  • Är syftet  klart och begripligt formulerat? Förstår man syftet efter att ha läst inledningen? Finns alla begrepp i syftet förklarade i inledningen?
  • Har utredningen en "röd tråd" som man hittar utan ansträngning?
  • Är källorna  relevanta för utredningen? Håller källorna? Finns det annan forskning och andra tänkbara källor som på ett bättre sätt kan bidra till att besvara huvudfrågan? Källkritik är viktigt men ofta en bristvara i examensarbeten.
  • Håller teorigrunden (d.v.s. teori och modell ) och är den lämplig för utredningen? Saknas något? Finns onödiga inslag? Är allt motiverat och kommenterat?
  • Är metoden relevant för utredningen? Är metoden motiverad och kommenterad på ett rimligt sätt? Finns det problem med metoden som  författaren inte tagit upp?
  • Är begrepp och termer definierade på sådant sätt att de tänkta läsarna kan förstå? Finns det en separat lista med begreppsdefinitioner?
  • Har utredaren tydligt beskrivit alla steg i utredningsarbetet? Uppfyller beskrivningen kravet på  genomskinligt
  • Har utredaren gått systematiskt till väga i syfte att besvara sin huvudfråga?
  • Finns sammanfattningar och delsammanfattningar?
  • Är utredarens resonemang rimliga i relation till källor, litteratur och forskningsläge? Går generaliseringarna lagom långt?
  • Är tabeller och figurer så utformade att de är begripliga och underlättar läsarens förståelse?
  • Har utredaren besvarat sin fråga (sina frågor)? Eller löst andra problem oavsiktligt?
  • Har utredaren relaterat sina resultat till syftet och kunskaper inom området?
  • Är resultaten rimliga och intressanta? Finns det alternativa tolkningar? 
  • Har utredaren dragit alla nödvändiga implikationer av utredningen?
 
En sammanfattande bedömning
När du har gått igenom punkterna i granskningen kan du med fördel göra en kort sammanfattning av vad du har kommit fram till i din bedömning. Betona då de viktigaste poängerna i arbetet, men också de viktigaste bristerna.

Muntlig opposition

Den tid man har till förfogande är viktig för hur man disponerar oppositionen och vilka punkter som tas upp. Vi föreslår att du fokuserar på nedanstående punkter i detta moment.

 
Börja med tekniska fel
Vid oppositionstillfället kan man vid behov starta med en "teknisk minut", där utredaren och/eller granskaren erbjuds tillfälle att korrigera ev. tekniska fel i utredningen. I synnerhet sådana fel som har uppdagats efter att granskaren och andra erhöll sin version av utredningen inför seminariet.
 
Håll presentationen kort och gör den intressant
Lämpligen börjar seminariet med att utredaren eller granskaren gör en kort, koncis, begriplig och intressant genomgång av utredningen. Det innebär inte en uppläsning av valda delar av rapporttexten, utan en version som ger en åhörare som inte har läst utredningen en klar uppfattning av poängerna med utredningen. Efter det tar granskaren vid. Granskningens syfte är att i positiv anda ge utredaren konstruktiva förslag, inte att knäcka någon. Meningen är att föra en vetenskapligt konstruktiv diskussion utifrån rapporten. Men självklart bör du ta upp viktiga felaktigheter och problem. Småsaker kan man lista och lämna över skriftligen i slutet av seminariet (ofta är det mycket bra att lämna över ett detaljkommenterat exemplar av uppsatsen till författarna). Granskaren bör också presentera en helhetsbedömning av utredningen. Den kan ligga först eller sist i diskussionen.