Skip to Main Content Mälardalens högskola | Mälardalens högskola





Metoddoktorn - vägledning för uppsatser och PM i företagsekonomi

Genomskinlighet

Om du har läst flera av avsnitten i Metoddoktorn har du förmodligen förstått att genomskinlighet eller öppenhet (transparency på engelska) är en av de viktigaste delarna i akademiskt arbete, och har således stor betydelse för din utredning. I detta avsnitt utvecklar vi vad vi menar med begreppet genomskinlighet.

Öppen redovisning av tillvägagångssätt

Vetenskaplighet (länk till sidan Vad är vetenskap?), kritiskt tänkande (länk till sidan Att tänka kritiskt), genomskinlighet och flera andra utredningsbegrepp i ditt utredningsarbete hänger alla ihop. Med begreppet genomskinlighet menar vi att det verkligen ska gå att se och följa hur du har genomfört utredningen. Det som skiljer vetenskapligt utredningsarbete från andra typer av utredningar är den systematiska tillämpningen av ett vetenskapligt synsätt och att man öppet visar för utomstående (kolleger, opponenter, massmedia m.fl.) hur man har gått tillväga i sin utredning. Man döljer alltså inte något. Alla utredningar har vissa fördelar och brister. Genom att utredaren klart redovisar hur de olika stegen i utredningen genomförts får en bedömare möjlighet att själv bedöma styrkor och svagheter samt hur viktiga de är. 

Genomskinlighet i samtliga moment -- en förutsättning för pålitligheten

Ambitionen för alla utredningar är att de ska vara pålitliga, valida (länk till sidan Validitet) och reliabla (länk till sidan Reabilitet). Alla steg i utredningsprocessen ska därför vara genomskinliga: hur problemet formulerats och varför, vilken angreppssätt som använts och varför, hur data har samlats in, hur t.ex. data har kodats i kvantitativa undersökningar, hur analysen gått till och hur slutsatser dragits. Allt detta ska göra att utredningen är öppen, begriplig och även möjlig att göra om. Nedanstående punkter kan tjäna som en checklista:
  • Varför formulerar vi problemet (länk till sidan Problemet) på detta sätt?
  • Är vi påverkade av något? Tidigare kunskaper? Åsikter? Egna erfarenheter?
  • Vilka läsare skriver vi för (länk till sidan Vem utreder du för?) (påverkar bl.a. språkutformningen)?
  • Varför väljer vi en viss metod och (länk till sidan Metoden) inte en annan?
  • Hur har vår modell  (länk till sidan Modellen) kommit till?
  • Vilken typ av sekundärkällor (länk till sidan Primära och sekundära data) har vi sökt efter?
  • Vilka teoretiska utgångspunkter har vi?
  • Hur har vi samlat in data?
  • Hur har vi formulerat intervjufrågor?
  • Hur har vi analyserat data från intervjuer och enkäter?
  • Hur har vi dragit  slutsatser?
Svaren på denna typ av frågor bör tydligt framgå av texten i utredningen. 

Vid opposition

Ofta ingår i uppsatskursen att genomföra en opposition. Om du då som opponent inte kan följa författarnas olika överväganden kan du inte heller bedöma utredningens kvalitet ur en vetenskaplig synvinkel. Du bör därför gå igenom din egen utredningstext och bedöma om utredningens olika överväganden (t.ex. med hjälp av frågorna ovan) är klart, logiskt och övertygande beskrivna och förklarade. 

Kom ihåg!

Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.