Skip to Main Content Mälardalens högskola | Mälardalens högskola





Metoddoktorn - vägledning för uppsatser och PM i företagsekonomi

Objektivitet

Objektivitet är ett begrepp som förekommer i många sammanhang och som oftast uppfattas som något positivt. Begreppet bygger på den positivistiska forskningstraditionen, d.v.s. inställningen att man kan beskriva den ”sanna” verkligheten. Frågan är dock hur detta låter sig bäst göras i ett ämne som företagsekonomi.

Objektivitet = neutralitet

Inom företagsekonomi, som handlar mycket om vad som händer inom och utom företag, är det inte så solklart att det finns en objektiv sanning. När vi som utredare ska utreda företagsekonomiska problem kommer vi ganska snabbt in på frågor som har att göra med vår syn på verkligheten och på hur man kan utreda den. Om en utredning är objektiv hänger till stor del samman med den interna validiteten (länk till sidan Validitet). Med objektivitet menas då utredarens förmåga att vara neutral och inte färga data med sin egen förförståelse, sina egna åsikter och attityder. Många studenter som skriver uppsats har t.ex. arbetat på företaget som man ska utreda. Detta kan vara både bra och dåligt, då man å ena sidan har kunskap om företaget men å andra sidan också kan ha färgats av åsikter från arbetskamrater m.fl.

Värderingar är viktiga för utredningar

Den litteratur du utgår ifrån, de teorier och modeller du väljer, de valda arbetsmetoderna, de data du samlar in o.s.v. beror i hög grad av den selektiva process som du har genomgått i uppfostran, utbildning och arbete. Du stöter på vissa problem och tankar, men inte andra. Du upplever styrkan i vissa förhållanden i samhälle och näringsliv, men ser inte andra. Detta särskilda urval av förutsättningar skapar den personliga referensram som i sin tur starkt påverkar utredarens beteende. Värderingar påverkar uppfattningen av vad som ska betraktas som relevant att undersöka. De påverkar också mål, handlingsalternativ och bedömningar av konsekvenser. Värderingar är därför viktiga under hela utredningsprocessen.

Nyanserad subjektivitet -- en strävan efter objektivitet

Eftersom personer med olika referensramar och värderingar kan påverkas under olika faser av utredningsarbetet kan det vara svårt att komma underfund med vad som varit mest betydelsefullt för en utrednings utseende. Men det gör inte värderingarna mindre viktiga att studera. Utredningsarbete inom samhällsvetenskap kan alltså enligt vår uppfattning inte vara något objektivt. Det hindrar inte att man bör sträva efter objektivitet, eller kanske snarare en "nyanserad subjektivitet". 

Fyra kriterier för en nyanserad subjektivitet

En nyanserad subjektivitet kan du försöka nå utifrån följande fyra kriterier:

  • Relevans i val av du undersöker, t.ex. problem  och variabler. Som utredare ska du medvetet välja att undersöka omständigheter och sammanhang som kan förväntas vara intressanta och viktiga också för andra personer än dig själv. Utredningen ska således ha ett klart budskap, en poäng.
  • Trolighet i slutsatser. Detta syftar på att resultaten ska vara rimliga och väl underbyggda. Läsaren ska utifrån ditt underlag kunna göra en bedömning av utredningens kvalitet. I vissa typer av undersökningar kan man försöka studera objektiviteten genom att t.ex. göra utskrift av intervjuer och låta andra utredare bedöma dem.
  • Neutralitet vid analys. Detta innebär att du som utredare inte avsiktligt och medvetet undanhåller läsaren omständigheter som talar emot slutsatserna i utredningen, eller att du tar med uppgifter som överbetonar de valda resultaten.
  • Balans mellan olika intressen. Denna sorts balans har att göra med förmågan att respektera andra perspektiv än det egna. Det finns oftast flera rimliga sätt att välja mål och metoder på, liksom att genomföra analyser. En utredare ska ha starka argument för sitt eget sätt att utreda, men samtidigt inse att det kan finnas andra rimliga sätt att göra utredningen.

Avslutningsvis...

Som utredare måste du alltså kunna hantera objektivitetsfrågan. En viktig insikt är då att ingen kan vara helt objektiv. Det viktiga är att man noggrant och sakligt redovisar sina tidigare erfarenheter och fördomar, värderingar, referensramar och andra faktorer som kan påverka utredningen.

Kom ihåg!

Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.