Skip to Main Content Mälardalens högskola | Mälardalens högskola





Metoddoktorn - vägledning för uppsatser och PM i företagsekonomi

Vilken metod?

Ingen vetenskaplig utredning kan genomföras utan att utredaren först har bestämt sig för lämplig metod. Men, vad avgör då vad som är lämplig metod för just din utredning? Här följer några goda råd på vägen.

Välj metod utifrån syfte, problemformulering och avgränsning

Vilken metod du kommer att använda i ditt utredningsarbete bestäms av utredningens syfte (länk till sidan Syfte), din  problemformulering (länk till sidan Problemet) och de  avgränsningar (länk till sidan Avgränsningar) du gör. Ofta ingår dock följande punkter:

  • Vilken information ska samlas in? Från vilken modell?
  • När ska information samlas in?
  • Vem eller vad ska undersökas -- population eller urval? Hur får du fram listor på respondenter, eller ska du bara använda sekundärkällor?
  • Var ska respondenter kontaktas, intervjuas o.s.v.?
  • Hur ska information samlas in -- intervjuformulär, telefonintervjuer o.s.v.?
  • Hur ska data behandlas och analyseras -- regressionsanalys, inomfallsanalys?
  • Vilken plan finns -- fältarbetsplan, tidsplan, listor på respondenter o.s.v.?
  • Vad innebär använd metod för slutsatsernas begränsning?

När du definierat ditt problem och kommit fram till ett tillräckligt preciserat utgångssyfte måste du utforma en metod som passar dig och ditt problem. Problem och metod hänger alltid ihop. Det gäller att se till att problemet styr valet av metod och inte tvärtom. (Denna regel gäller naturligtvis inte i de sällsynta fall då utredaren intresserar sig för att prova en viss metod, alltså då metodvalet utgör en del av problemet.)

...men det kan också vara en personfråga

Notera dock att val av metod också till stor del kan vara en personfråga. Varje utredare har (eller borde ha) en personlig utredarstil, ett sätt att formulera sina problem på och välja sina angreppssätt utifrån. Undvik därför utredningar som inte går att anpassa till din utredarstil!

Samband mellan problem och metod

Metodarbetet kan delas in i olika faser, där den första fasen samband mellan problem och metod är den analytiskt svåraste.
Din förundersökning (länk till sidan Förstudie) bör ha gett en första beskrivning av undersökningsområdet. Nu måste du ta ställning till sätt att se på problemet. I princip handlar det om hur mycket som är känt inom området från tidigare kunskap och hur väl detta passar med din problemformulering och referensram. Om området är välstuderat kan du utforma en ganska precis modell och gå ganska direkt till en undersökning. Vet du exempelvis genom sekundärkällor vad som är viktigt att mäta beträffande kvalitet i skolmat kan du välja en enkät för att jämföra skolmaten på skolan A respektive B. Om du däremot inte vet vad som är väsentliga aspekter inom ett område måste du först ta reda på det. Du blir då en explorativ undersökare som vill förstå ett område. Oftast hamnar man emellan dessa två ändpunkter. Tidigare kunskap kan till viss del generaliseras till det område som ska studeras men aldrig helt. Beroende på var man hamnar blir början av utredningen mer eller mindre explorativ. 

Tankemetod och "handgriplig" metod

Man kan tala om metod på två plan: tankemetod och "handgriplig" metod.

Tankemetoden handlar om val av teori och modell. Ett medvetet  val är en förutsättning för utformningen av en metod för insamling av information. Börjar du samla in information utan en medveten modell blir resultatet oftast meningslöst, då vare sig du eller läsaren kommer att kunna se mönster i materialet. När du bestämt vilken typ av information du behöver är nästa fas att bestämma vilket sätt att samla in data på som är lämpligast, d.v.s. den "handgripliga" metoden. I alla undersökningar ingår insamling av sekundärdata (länk till sidan Primära och sekundära data) som är relevanta för undersökningsområdet. Sekundärdata är också billigt och praktiskt att arbeta med. Ibland finns dock inte tillräckligt mycket eller tillräckligt bra sekundärdata. Då får man starta insamling av primärdata (länk till sidan Primära och sekundära data) i form av kvalitativa undersökningar (intervjuer, fokusgrupper o.s.v.) eller kvantitativa undersökningar (enkäter, telefonintervjuer o.s.v.). Men gör inte insamling av primärmaterial i onödan! Kvalitet hos en utredning avgörs inte av om du använder primär- eller sekundärdata. Den hänger på om du använder lämpliga

Metodvalet påverkar typen av analys

Ditt val av metod påverkar i hög grad den typ av analys du gör. Vid mer kvalitativt inriktade studier kanske du vill bygga en modell för t.ex. bedömning av ledarstilar i organisationer. Vid kvantitativa studier vill du t.ex. göra statistiska beskrivningar och beräkningar över hur många organisationer som tillämpar en viss ledarstil. De flesta undersökningar har både kvalitativa och kvantitativa inslag. Det är alltså sällan meningsfullt att ägna tid och kraft åt en klassificering av sin utredning i dessa termer. Viktigare är att hitta lämpliga metoder för det egna problemet.

Mer information

Filmklipp som kan komplettera informationen i detta avsnitt:

Kom ihåg!

Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.